EU-programmet Marco Polo syftar till att underlätta omställning av vägtransporter till andra mer miljöanpassade trafikslag.
Som exempel på projekt med svensk anknytning fick inom ramen för Marco Polo I-program finska RG-Line år 2004 EU-stöd med 600 000 Euro för sin investering i ny färja för trafiken mellan Umeå och Vasa.
Marco Polo I har nu ersatts av ett nytt Marco Polo-program, Marco Polo II.
EU-parlamentets och Rådets Förordning (EC) No 1692/2006 från 24 oktober 2006 publicerades i Official Journal den 24 november 2006 och trädde i kraft den 14 december 2006. Syftet med Marco Polo II programmet är att minska trängseln, förbättra godstransportsystemets miljöprestanda i gemenskapen och underlätta intermodala transporter för att skapa ett effektivt och hållbart transportsystem. Det nuvarande Marco Polo-programmet kommer efter några ansökningsomgångar att nå sin topp avseende kostnadseffektiva stödåtgärder för omedelbara trafikomställningsåtgärder.
Syftet med Marco Polo II är att bredda och fördjupa åtgärdsprogrammet genom att i en större omfattning än i nuvarande program stödja infrastrukturinvesteringar som underlättar trafikomställningar och stödja nyskapande åtgärder. Med infrastruktur avses inte vägar och järnvägar utan infrastruktur som behövs för t.ex. omlastning. Vidare föreslås att stöd ska utgå till projekt som syftar till att minska företagens transportbehov.
I Marco Polo II presenteras fem åtgärdstyper som kan bli föremål för stöd från gemenskapen. Åtgärderna har utformats med utgångspunkt i erfarenheterna från och utvärderingen av PACT – programmet, Marco Polo I och marknadens behov, och ska ligga i linje med de övergripande transportpolitiska målen beskrivna i kommissionens vitbok och i Göteborgs överenskommelsen:
- Katalysatoråtgärder varmed avses nyskapande projekt som syftar till att tillfälligt avhjälpa marknadens strukturella brister,
- Höghastighetsleder till sjöss åtgärder (även kallade sjömotorvägar), syftet är att med nyskapande åtgärder överföra mycket stora godsmängder från väg till sjöfart eller till en kombination av vattenburen transport tillsammans med andra transportslag för att uppnå högfrekventa intermodal sjötransporttjänster. Åtgärderna skall som regel följa de transeuropeiska nätverken såsom de är definierade i Europeiska parlamentet och rådets beslut 1692/96/EC,
- Trafikomställningsåtgärder, där syftet är att uppnå en omedelbar omställning av en del av vägtrafiken till andra transportsätt, genom startstöd till nya transporttjänster som avser annat än vägtransport och till befintliga transporttjänster om detta leder till ytterligare överflyttningar,
- Åtgärder för undvikande av trafik, där syftet är att integrera transport i produktionslogistiken för att över tiden undvika vägtransporter och samtidigt bibehålla en generell produktionsnivå och arbetstillfällen i EU territoriet,
- Åtgärder för gemensamt lärande, där syftet är att förbättra samarbetet med strukturella optimeringsmetoder och procedurer i godstransportkedjan med hänsyn taget till logistikens krav.
Marco Polo II åtgärder ska omfatta transporter mellan minst två medlemsstater eller mellan en medlemsstat och ett angränsande land och genomföras av minst två parter etablerade i var sin medlemsstat eller i medlemsstat och i ett angränsande land.
Marco Polo II programmet ska ersätta det första Marco Polo programmet i sin helhet. Stöd som utbetalas enligt det första programmet ska fortsätta enligt de avtal som finns mellan kommissionen och de som utför åtgärderna.
Svensk kontaktpunkt för Marco Polo-programmet är Vinnova.